« Chimptumme | Main | Softboxtider hej hej »

den 13 oktober 2007

TrackBack

TrackBack URL for this entry:
http://www.typepad.com/services/trackback/6a00e3981b64a0883300e54ef6f58b8833

Listed below are links to weblogs that reference Okej med "ljussättning i datorn", säger bildchefen:

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Intressant. Fast jag tycker inte riktigt att man kan likställa nedtoning (vinjettering) med klonstämpling. I det första fallet visar man nämligen tydligt vad man gjort, i det här fallet mörkat ner vissa partier. Man döljer visserligen detaljer i bilden men visar också tydligt att man gjort det. Däremot är det värre med klonverktyget. Då plockar man bort detaljer utan att betraktarens vetskap. Det är ju fullständigt omöjligt att se på bilden. Eller är jag fel ute?

Jag håller med dig i allt du skriver Stefan, men jag tycker också att det är lite väl lätt att gömma sig bakom det faktum att just inte kloningsverktyget använts.

För mig var detta ett ganska chockerande svar från DN.
Skulle vara intressant att höra något från fotograferan på DN som gick så hårt fram mot Pawel och kloningsverktyget.
Men en tystnad kan kanske också vara talande!?

Vinjettering ja kanske det, men den mest radikala vinjettering jag någonsin sett i en pressbild.

Jag är glad att jag inte var ensam om att hoppa till. Jag tyckte att han borde tagit chansen att göra åtminstone en halv pudel.

Jag är också nyfiken på hur klimatet är på DN just nu. Jag kan inte tänka mig att exempelvis Jonas Lindqvist tycker att den aktuella bilden ryms inom bildpolicyn.

Men det kan förstås vara svårt att prata om sånt utåt.

Enligt mig är det viktigt att särskilja manipulation med "kreativ kopiering".
Inte för att kreativ kopiering inte kan missleda betraktaren, vilket också är en viktig diskussion. Men i botten är det två separata mekanismer som driver fotografen, därför bör man inte klumpa i hop dom helt, tycker jag.

Och vad det gäller stämningen på DN så är det nog tyvärr så att sådana här frågor är bland de minsta vi har just nu.

Intressant att du tar upp den distinktionen. På sätt och vis är det ju detta som kloningsdebatten handlade om. Fast DN:s policydokument gör ingen skillnad, utan slår bara fast att man ska kunna "lita på vad man ser".

Tråkigt att höra om läget på tidningen.

Nja, jag tycker själv att kloningsdebatten, som för övrigt inte bara var en DN grej, vilket en del så här efteråt vill göra det till, mer handlade om att ta bort störande objekt efteråt. Den var synnerligen inriktad på det här med att klona bort saker man tyckte var störande. Och ofta för att man gjort något misstag ute på fältet själv.
Men då vi pratar om "kreativ kopiering" handlar det väl i mångt om det omvända, alltså att framhäva det man har, snarare än att ta bort.
Och jag tycker den senare frågan mer landar i diskussionen om hur mycket estetik bildjournalistk kan eller bör innehålla, snarare än "kloningsdebatten".

Jag tycker också det är lite lustigt att du hakar upp dig på den där bilden så pass, och inte på alla de bilder som numera finns i Expressen där man klipper i hop flera bilder så det ska se ut som en, och med en i bästa fall otydlig byline som påvisar att något i bilden inte riktigt stämmer.
Fast å andra sidan så var ju heller inte Expressen med och uttalade sig i kloningsfrågan.
Men det ger lite perspektiv på det hela.

Kanske också ska tillägga att, även om jag inte håller med dig i sakargumentet kring den här bilden, så tyckte jag personligen att den var lite väl hårt dragen för att vara i min smak. Och min smak brukar annars vara rätt dragen. ;-)

Jag tycker att det är en smula oroande att du gör en jämförelse med Expressen. DN är tongivande inom bildjournalistiken. Det är inte Expressen. De värsta exemplen ur kvällspressen är inte ens intressanta att ta upp.

En annan sak som gör DN intressant är att ni har en officiell bildpolicy, som ju är ett slags kontrakt med läsaren.

Men om jag förstår dig rätt så tycker du att den aktuella bilden håller måttet enligt bildpolicyn. Du är beredd att säga till mig som läsare att jag kan "lita på vad jag ser" i bilden? Alltså att Nationalmuseum är självlysande gult. Och att husen runtomkring är svarta. Eller ska jag som läsare begripa att bildpolicyn inte gäller alla bilder? Eller att den bara gäller om du klonat bort hus, inte om du "ljussatt" bilden i datorn. I såna fall, varför inte skriva om bildpolicyn så att den uttryckligen slår fast det.

Jag tror inte att jag fullt ut förstår din defintion av "kreativ kopiering". Jag vet att du är emot kloning, men sen? Är den enda begränsningen att man inte får använda just kloningsverktyget? Fritt fram i allt övrigt?

Klart att man ska kunna mörka ner hörn en aning, förstärka färger lite grann, höja och sänka kontrast. Det tycker jag är fullständigt självklart. Men det finns väl gränser, gör det inte? Och om det finns gränser, passerades inte de den här gången?

Jag har inte "hakat upp mig" på den här bilden så mycket som det kanske verkar. Men eftersom det inte förs så särskilt mycket allmän debatt om bildjournalistik så tycker jag att det är viktigt att vi ändå diskuterar det vi ser och vad vi tänker om det.

Det tror jag mig veta att du också tycker. Tack för att du tar dig tid att delta, det uppskattar jag verkligen.

Givetvis ska DN granskas hårdare än många andra media just för att den tydligare än andra tagit ställning. Det är helt rätt.
Samtidigt kan man inte i en debatt om bildens trovärdighet blunda för media typ Expressen om de gör mindre bra saker utifrån "man vet ju hur kvällspressen är".
För vi som är inne i branschen är det kanske väldigt stor skillnad. Men för den enskilda läsaren är skillnaden inte riktigt lika stor.

Jag tycker mycket av problemet då man diskuterar "kreativ kopiering", eller vad vi nu ska kalla det, är att det inte finns lika tydliga gränser som då man diskuterar manipulation.
Därför tycker jag manipulationsdebatten var så trist. Ingen behöver klona bort lyktstolpar, så varför göra det, då de riskerar dra ned förtroendet för bilden? För mig är det en så liten enkel sak, knappt värt att engagera sig i. Det är bara så busenkelt att låta bli.
Kopiering däremot är så mycket svårare, det är en glidande skala, och mer teoretiskt vart man ska dra gränsen.
Och den teorin tycker jag enklast PFK och Årets bild skulle hjälpa landets fotojournalister med.

Jag tycker som jag skrev, att den aktuella bilden var för kopierad för att vara i min smak och tycker nog inte, speciellt utifrån tidigare diskussioner, att den borde publicerats. Men nu är jag varken bildchef eller bildredaktör, så det är enbart min högst privata åsikt.
Däremot tycker jag inte den står i kontrast mot de officiella policydokumentet du refererar till. Kanske för jag själv vet hur snacket gick då den togs fram. Och då tänkte man inte, vad jag minns, ens på den här frågan. Utan var mer skriven som ett direkt svar på diskussionen kring kloningsverktyget.
Dessutom måste ett sådant dokument, om det ska vara användbart, vara både tydligt men samtidigt inte bakbinda fotograferna eller ge alla de som inte tycker bildjournalistik har så mycket plats i en tidning onödiga verktyg för att motarbeta bilden.
Därför blir ett sådant där polecydokument en ganska konstig skrivelse som man inte alltid kan läsa bokstavligt.
Men det är väl en fråga mer för bildchefen att svara på än mig. Men det är viktigt att inte läsa bildpolecyn som fan läser bibeln. För då kan man hitta stöd för det mesta man tycker känns galet.

Jag håller helt med dig, det är för lite debatt om bildjournalistik i Sverige. Det är inte bra.
Tyvärr hjälpte väl inte den där kloningsdebatten till, då den nästan slog sönder den lilla diskussion som faktiskt fanns.
Därför är det bra om det finns en debatt eller åsikter utanför PFKs domäner, som din sida, för på så sätt har inte diskussionen tystnat helt.
Tack för att jag fick delta! ;-)

You're welcome :-)

Magnus, vi är nog rätt överens om det mesta. Den enda stora skiljepunkten är väl egentligen att jag tycker att DN inte levde upp till sin policy i och med publiceringen av det solgula museet.

Gärna någon slags riktlinjer från PFK, men först måste vi få till en riktigt bra debatt som engagerar många fotografer. Jag kan låta rätt tvärsäker ibland är jag rädd, men jag har ifrågasatt min egen uppfattning åtskilliga gånger bara de senaste månaderna.

De flesta jag pratar med har väl en känsla för vad de tycker är okej och inte, men ingen aning om hur det skulle kunna uttryckas i något slags dokument om riktlinjer.

Jag vet inte om det kanske räknas som något slags bloggnekrofili att återuppta gamla inlägg, men jag satt just på muggen och läste torsdagens Expressen.

På sidan 14 basunerar man ut, med krigsrubriker, att "Jag tror att Maddie hålls fången i hus". Under det visas två porträtt av Maddie och hennes mamma (tror i alla fall det är mamman). Båda porträtten är typiska kvällstidningsporträtt som de hittat i ett passregister, eller hos intet ont anande familjemedlem.

Grejen är att porträttet på Maddie är så uppenbart photoshoppat att det nästan är löjligt. Ögonen är förstärkta med svärta och skärpa så de inte ens ser ut att vara på samma sida i tidningen som resten av ansiktet (och någon klonstämpel är nog inte inblandad).

Visst, det här är en kvällstidning, och man vill fånga läsarna, men ändå ...

Verify your Comment

Previewing your Comment

This is only a preview. Your comment has not yet been posted.

Working...
Your comment could not be posted. Error type:
Your comment has been posted. Post another comment

The letters and numbers you entered did not match the image. Please try again.

As a final step before posting your comment, enter the letters and numbers you see in the image below. This prevents automated programs from posting comments.

Having trouble reading this image? View an alternate.

Working...

Post a comment

Nya boken!

kommentar-rss

  • Kommenterar du? Vill du slippa att surfa hit titt som tätt för att se om någon svarat på ditt inlägg? Prenumerera på kommentarer via RSS istället. Länk finns överst i varje kommentarlista.

Fotografer i text


  • Samlarmani: Ibland hamnar skribenter ofrivilligt i bild, men lika ofta händer det att fotografen otippat blir närvarande i texten. Här samlar vi klippen.

Bilder: Portugal


  • Tio melankoliska resebilder.

Provsmakning

Reklam


  • Den här praktiska handboken i bildjournalistik skrev jag främst för skribenter som tar sina egna bilder, men den passar också för alla som är intresserade av grundläggande kunskaper i bildjournalistik. Beställ den direkt från Fojo vid Högskolan i Kalmar för 150 kronor.

Mer att läsa

  • Micke Berg
  • Landsort
  • Athina Strataki
  • Pieter ten Hoopen
Bildradion on Facebook